Min 25årsdag närmar sig för fort! Tänkte gå emot dem flesta och inte göra så stor sak av det. Det får bli bra med familjen och vännerna,  släkten får vänta tills jag fyller 30. ja jo jag tänker redan på 30 men det tar jag en annan gång. Jo 25 år och vad ska man göra då eller hur ska jag lägga upp det? ska man samla ihop alla på en gång så att pappa kommer åldras ännu mer på bara en kväll eller ska man ta dem gamla så att säga innan? det får det nog bli och skulle dem sen va kvar när dem yngre kommer så är det på egen risk.

Då va det klart. Men vad ska jag bjuda på? jag är ingen mästare i köket så det kan bli lite svårt. Kall mat i mars kanske inte passar så bra men sååå enkelt. Tänker inte va en stressande höna den dagen och fixa och ha mig från 07,00 utan elkelt gott och roligt ska det va. men hur undviker jag det jag är ju tjej? kvinna?.

Dem säger dem som vet att vi kvinnor tar det mästa av våra mammor och då säger jag bar Jacob håll dig undan hehe

Skulle det va så att jag inte är som alla andra utan tar av min pappa så kommer jag beställa nåt, sätta mig i soffan med armarna i kors och bara vänta ut folket för då har jag dukat och städat dagen innan, och hunnit ett varv till med damsugaren innan det ringer på dörren.

En annan sak när det är kalas är all disk, vi kvinnor och somliga män för att inte glöma er är att vi är duktiga på att fråga om det behövs hjälp med nåt men, vi är minst lika snabba med att säga nej då det är ingen fara ta mer mat bara. Fast att vi önskat att dem tog över helt i köket.....

Vi får väll se hur den där 25 årsfesten börjar  och slutar.....

Nu så sitter jag här igen, ska försöka va lite mer klar i vad jag skriver. Min bror Håkan va inne och kollade och hade lite att säga om det, "du skriver som du tänker" ja jo... "ibland verkar det gå för fort" ja jo tänker jag och biter mig i tungan. Det va min tanke med det här med att blogga ju! skriva vad jag tänker som ingen människa har tid att lydsna på eller för den delen vet jag aldrig hur jag ska ta upp saker som kan va lite konstiga. Här kan ni alla läsa och fundera hur jag tänker innan ni frågar:). På tal om min bror så måste jag då säga att det finns ingen som kan säga åliga saker om mig utan att jag blir sur rörutom han. Inte för han brukar det men bror som kan är så måste han rätta til och det är jag glad över.

Det är lite synd att alla inte har en bror som jag, han kan jag komma till med typ allt. Vist man ser att han tänker lite för mycket innan han svarar ibland och då vet man... att ajaj.(hehe). Han är ju inte bara min bror utan erikas sambo som oxå är mamma till hans barn WILMER. Erika är kul och har sina svar på tal och när dem kommer så kommer dem från himlen. En väldigt go och rar tjej. Wilmer är killen som jag bara ler åt när han hittar på skit, inte alltid så smart när föräldrarna är med. Det va nån som sa till mig att som fadder så ska man ju va med i uppfostran.. jaja jag skulle inte tro det. Det viktigaste är väll ändå att det är ordning och reda när jag passar han? Försöker att inte lära han för mycket skit och än så länge har kan inte skyllt på mig.... det lär nog komma.

Eftersom jag ändå är inne på familj saker så har jag märkt att fler och fler i min närhet pratar om barn, vist det gör jag oxå men det är inte för att jag ska bli gravid eller vill nu utan när man ska bli det.  Folk pratar om den "rätta tiden" men hur vet man att den är kommen och om man då vet att man vill ha barn men den "rätta tiden" inte kommer ska man då inte skaffa heller? Som väl är så är det inget problem för mig. Jag vet när det är dags på ett ungefär och det är en hel evighet dit haha. Man blir ju fundersam när den ena efter den andra kommer springandes med testet och är sååå lyckliga.

Det känns som att det inte är nåt för mig än på ett tag och sen skulle jag helst vara den enda som är gravid just då för att alla ska titta på mig hehe. Tycker att när den dagen kommer så får jag va ego!!!

Det som är kul när så "många" är gravida runt om en är att jag kan jävlas lite med Jacob, ska tro han blir nervös hehe och vem skulle inte bli det.

Nej nu väntar jag bara på att kära bror ska komma springandes med testet i handen och säga dem där orden som får mig att storgråta av lycka. Men det kan jag nog vänta på....finns endel annat att fixa med innan dess tror jag, Wilmer ska nog bli lite äldre och så, så det är bara att vänta.

En ny dag va det ja. Sitter och funderar på vad jag ska skriva om eller rättare sagt vilket av dem förvirrande tankarna jag har.

En sak som kom upp här om dagen när jag pratade med en av mina kära vänner det va, varför måste flickor, tjejer, kvinnor, tanter alltid på minna det manliga folket, pojkar, killar, män och gubbar? (Kanske inte alla men väldigt många, och jag är ingen sur tjej för det) om saker och ting.

Vi kom så klart inte fram till varför men en bra lösning för oss själva. Man kan tycka att man ska köpa en kalender till dem men då glömmer dem bara den oxå eller sätta upp lappar men då kommer dem snart inte se dem heller. Så Rätta mig om jag har fel, men det bästa är att bara ta dem för vad dem är, dem är ju ändå såå gulliga och kära. Och blir vi sura så blir dem sura och skiter i vad vi säger för att vi bara surar. Det är mycket bättre att när man tex ska träffa släkten så en gång i veckan och två dagar innan man ska träffa dem tala om det och sen helst kvällen innan och samma morgon, vist tjatigt som f-n blir det menvi är ju så så kära och glada när vi kommer till släkten. Har för den delen själv inte råkat ut för det här med min sambo som för den delen heter Jacob. Ännu kanske jag ska skriva oxå.

Men vi ska nog inte säga så mycket för när bilen ska lagas eller nåt så är vi oxå duktiga på att glömma eller när vi bestämt att vi ska kolla in en ny TV totalt bortglömt. Själv så drog jag den där med alla köer under rean så kära jacob tog sin far i handen (tror det va han) och åkte och fixade det där med TV. Lite trög för sen sprang jag själv som en galning bland klädaffärerna på stan....

Som ni läst så är det bara tankar och nej jag lägger nog inte så mycket tid på det som ni kanske tror....eller...